Först kunde jag inte sova ordentligt i natt, för att jag dels måste kissa var 10:e minut, känns det som i alla fall, och dels vaknar varje gång jag behöver vända mig eller nånting, eftersom all eventuell smidighet som jag någonsin ägt (och, måste det erkännas, det var mycket begränsat till att börja med) försvunnit och kvar bara blivit en vattenbuffel som typ vänder sig och orsakar jordskalv flera mil iväg. Ungefär. Sedan hade jag en hel serie med små milda sammandragningar, som visserligen inte gjorde så ont, men som kändes som om någon stoppat upp mig med en basketboll, så då var jag obekväm för det.

Sedan var det det där med svullna fötter och vader, där jag upptäckte att om jag inte hämtar barnens pall och lägger upp fötterna på när jag sitter och jobbar, så får jag jordens, och då menar jag verkligen JORDENS, feta gammal-tant vader, dvs inga vader alls kvar. Och så hade jag ont i fogarna varje gång jag reste mig, och en “kokosnöt” som dunsade på min stackars kissblåsa med varje steg. Eller nä, jag har slutat att gå steg, jag vaggar… vaggande vattenbuffel.

Och så envisas barnen med att slänga leksaker och grejer på golvet, som jag måste böja mig ner och plocka upp… Vilket ger mig kräkkänslor varje gång. Jag skulle ju kunna böja mig rakt ned, i hukande ställning, istället för att försöka låssas att jag fortfarande kan vara dubbelvikt (hahaha), men se då får jag så ont i ljumskarna, att av alternativen, så mår jag hellre lite illa. Illamående, vaggande vattenbuffel. Nä men usch vad jag gnäller. jag låter ju riktigt kul :-/.

Jag tror att det är dags att gå och sova och sluta gnälla, för i morgon blir det en bättre dag det känner jag på mig. 12 days and counting…

Undrar vad de alla gör idag?