i västerled

Han tränade i flera dagar. Oo:ade, gapade och vred sig. Det var så nära, men ville sig inte riktigt ordentligt.

Men så kom det. Det första leendet. Stort, snett och mer lik en grimas än ett vackert smil. Men vaket och medvetet. Definitivt inte ett prutt-leende. Och mammas hjärta smälte om möjligt ännu mer.

Idag var första ensamma dagen som trebarnsmamma. Ingen mormor på besök längre och ingen pappa Dahlstrand hemma. Bara jag. Och TRE BARN!!

Nåja, först som sist: Det var inte så farligt. Det var faktiskt, så här när alla barn ligger badade och nattade (eller ja, i alla fall två av tre. Den minste familjemedlemmen är faktiskt inte badad och inte riktigt nattad heller, utan sover skönt i pappas famn till ekonominyheterna… Tänk vad han brås på sin mor redan i så unga dagar ;-)), inte så värst mycket svårare med tre än två. Det som är “svårt” eller hur man ska säga, är att ha en bäbis, efter att ha vant sig vid att ha två, relativt sett, självgående barn. Men det var värre när Elias föddes tycker jag nog, det var en riktig omställning. Nu är man ju så cool, ehm, att man inte får hjärtattack av att en bäbis skriker lite, om det nu råkar vara så att två andra barn sitter med schampo i håret samtidigt. Se där, fördelen med att vara flerbarnsmamma. Eller nåt.

Om jag riktigt ska skryta över mig själv lyckades jag faktiskt till och med marinera en kyckling dessutom, mitt i badandet och ammandet, så jag är ganska nöjd över att simultankapaciteten verkar vara på väg tillbaka. Kan ha hjälpt lite att båda stora barnen var i skolan hela dagen också, och att jag stensomnade en lång middagstupplur också, vad vet jag. Sömn är klart underskattat, det är bara att inse. Särskilt en sån dag som i dag när Sven legat och grymtat som en liten vilsen griskulting hela natten och vägrat sova. Han låter faktiskt ganska kul, med sina grymtningar, flåsande och stånkande när han ska försöka transportera sig till ett bröst för lite nattsnuttning (nej, inte amning inte, här är det ren och skär napp som efterfrågas. Bröstnapp.) för egen maskin, även om det är roligare mitt på dagen än mitt i natten.