i västerled

May 11, 2008

Happy mother’s day

Filed under: Barn, Mathilda, Elias, Allmänt

I dag firades alltså mors dag här i västerled. Det är lite förvirrande med att varken mors- eller fars dag infaller på samma dag som i Sverige (Fars dag här firas 2 söndagen i juni tror jag, medan det väl i Sverige är i november nån gång), det gör att vi är väldigt dåliga på att fira far- och morföräldrarna i Sverige, men för egen del är jag väldigt nöjd med atta bli firad ordentligt :-).

Herr Dahlstrand var upp med barnen och de kom sedan och väckte mig med nygräddade pannkakor. Nu ska väl erkännas att pannkakorna var mest för barnen, men jag måste säga att pannkakor går väldigt bra att äta även till frukost för min del också- särskilt med hemlagad jordgubbssylt. Sedan klarade vi av lite småärenden, och en snabb lunch, för att bege oss till ett närliggande nöjesfält; Carowinds. Återigen, det var kanske inte just för den höggravida mammans skull, men vi hade tänkt inhandla oss seasonpasses, eftersom det ju ligger så nära oss, och då blev ju dagens besök ändå “gratis” för mig.

Vi hade verkligen en superlyckad eftermiddag! Parken har en “Nickolodeon”-avdelning för mindre barn, där vi av naturliga skäl tillbringade vår tid med, för barnen, anpassade åkattraktioner. Det var allt ifrån slänggungor via en jättestor karusell till en snällare variant av berg-och-dalbana. Och barnen åkte som bara den. Mathilda var väl inte så där jättesåld på saker som snurrade runt fort, eller berg-och-dalbanor, till att börja med. Men hon åkte det och jag tror att ju fler gånger hon gjorde det, desto roligare tyckte hon att det var. Elias var den stora överraskningen; Bortsett från att han bara hade sovit en knapp 45 minuter i bilen och var på ett uruselt humör så snart han tvingades vänta mer än 2 sekunder i nån kö, så fullkomligt ÄLSKADE han att åka precis allting. Ju fortare desto bättre! Naturligtvis ville han absolut inte gå hem när det var dags, men med lite glassmut gick det också. Det gjorde inte heller saken mindre lyckad att vi hade jättetur med vädret, regnet hängde i luften, men det var behagligt varmt och bortsett från lite stänk så höll vi oss torra. Risken för regn gjorde dessutom att det inte alls var packat med folk, så köandet blev minimalt.

Själv så vaktade jag mest barnvagn och var entusiastisk åskådare, det är inte direkt många grejer man varken får eller ska åka när man är höggravid. Men hur fånigt det än låter, så var det faktiskt nästan den bästa mors dagspresenten att få se barnen ha så roligt - OCH få vara tillsammans hela familjen! Även om man vaggar omkring som en annan ankmamma.

Nu ska vi avsluta dagen med lite grekinspirerad middag, vitlök-, citron- och oreganomarinerat grillat karrékött, tsatsiki, grillad sparris och stekt färskpotatis. Lite “Desperate Housewives” på det och sedan lär i alla fall den här mamman vara färdig firad för idag och framför allt färdig för sängen.

May 8, 2008

Vattenbuffel

Filed under: Barn, Allmänt

I dag var det en tung dag att vara gravid på. För det mesta har jag ju faktiskt mått (och mår) väldigt bra, men idag var verkligen dagen då allt kändes tungt.

Först kunde jag inte sova ordentligt i natt, för att jag dels måste kissa var 10:e minut, känns det som i alla fall, och dels vaknar varje gång jag behöver vända mig eller nånting, eftersom all eventuell smidighet som jag någonsin ägt (och, måste det erkännas, det var mycket begränsat till att börja med) försvunnit och kvar bara blivit en vattenbuffel som typ vänder sig och orsakar jordskalv flera mil iväg. Ungefär. Sedan hade jag en hel serie med små milda sammandragningar, som visserligen inte gjorde så ont, men som kändes som om någon stoppat upp mig med en basketboll, så då var jag obekväm för det.

Sedan var det det där med svullna fötter och vader, där jag upptäckte att om jag inte hämtar barnens pall och lägger upp fötterna på när jag sitter och jobbar, så får jag jordens, och då menar jag verkligen JORDENS, feta gammal-tant vader, dvs inga vader alls kvar. Och så hade jag ont i fogarna varje gång jag reste mig, och en “kokosnöt” som dunsade på min stackars kissblåsa med varje steg. Eller nä, jag har slutat att gå steg, jag vaggar… vaggande vattenbuffel.

Och så envisas barnen med att slänga leksaker och grejer på golvet, som jag måste böja mig ner och plocka upp… Vilket ger mig kräkkänslor varje gång. Jag skulle ju kunna böja mig rakt ned, i hukande ställning, istället för att försöka låssas att jag fortfarande kan vara dubbelvikt (hahaha), men se då får jag så ont i ljumskarna, att av alternativen, så mår jag hellre lite illa. Illamående, vaggande vattenbuffel. Nä men usch vad jag gnäller. jag låter ju riktigt kul :-/.

Jag tror att det är dags att gå och sova och sluta gnälla, för i morgon blir det en bättre dag det känner jag på mig. 12 days and counting…






















Get free blog up and running in minutes with Blogsome
Theme designed by Hadley Wickham