Skolstart
Hemma igen och fullt ös. Vi landade i söndagskväll och igår morse började Mathilda kindergarden. Snabba ryck med andra ord. Det var ju inte dirket nåt problem att få upp dottern på morgonen, hon vaknade vid halv-fem och sedan var det bara att sälla sig till alla andra sjuhundra föräldrar som lämnade barn första skoldagen. Begreppet inskolning består i att barnen får komma sex stycken i taget första veckan och gå en hel skoldag, så efter Mathildas dag igår har hon nu ingen skola förrän nästa tisdag (måndag är helgdag här), vilket ju känns lite konstigt. Men jag hämtade upp en mycket nöjd dotter på eftermiddagen (skoldagen är 9.15-15.30), som säkert vuxit en halv meter i självförtroende och betydelse - Nu är hon ju en KINDERGARDENER och sådana behöver minsann ingen mer hjälp av mamma här i livet, så det så. Hon hade minsan både hittat till toaletterna själv samt beställt och betalat i cafeterian… Nåja, det förstnämnda var ju inte direkt nåt att klaga över, men det sista måste vi nog prata lite om. Att det serverades pizza till lunch igår visste jag, så det var inga problem, men jag hade nog lite synpunkter på dotterns tillval: majs som grönsak (helt ok) och sedan var det det där med frukten (kindergarders får bara beställa efterrätt på fredagar, tack och lov); Jodå, hon hade köpt russin… blandade med marshmallows och “fruitloops” (söta flingor). Det är tydligen skolans idé om trailmix, vilket brukar bestå av relativt nyttiga torkad frukt, nötter och frön. Men tydligen då inte här, även om det för mig låter som 100% söt efterrätt och inget annat. Hmm, sa mamman och dottern fnissade. Inte så att hon inte visste att jag inte skulle tycka att det var helt nyttigt att äta lördagsgodis på en måndag. Till detta kalas hade hon druckit chokladmjölk. Inte konstigt om ungarna beter sig som om de har ADHD hela bunten och får inlärningssvårigheter på sådan diet.
Nu har vi dock kommit överens om att vi ska gå igenom menyerna i förväg så att Mathilda vet vad hon ska och får äta och de dagar hon inte tycker om maten, eller jag tycker den är för dålig, ska hon ha lunchbox med sig. Och bara köpa mjölk till det. Trista mamma har talat. Men helt ärligt, hur galet är det att låta 5-åringar själva köpa mat vind för våg, vore det inte bättre att erbjuda dem en färdig bricka med mat, frukt och grönsaker och så låta dem äta det - eller mat hemifrån? Take it or leave it liksom. Ibland vet jag inte riktigt vad de håller på med “over here”.
Den dödströtta, jetlaggade, stora skolflickan somnade sedan som en sten klockan sju och kom sedan övertassande mitt i natten med snuttefilten under armen och kröp ner bredvid mamma. Hon är ju som sagt bara fem år och redan på väg ut i livet.
Men jösses! Att de bara får servera sån sk*t till barn? Som du säger, inte lustigt att de får myror i brallan när de stoppar i sig sådan mat.
Klokt att ha det samtalet med Matilda.
Kramar från Tanja
Comment by Tanja — August 27, 2008 @ 5:34 am
Bra jobbat Jenny! Tur att Matilda har en sån klok mamma och att hon lyssnar på vad du säger. Vete sjutton om jag tycker Livia är mogen att gå igenom en meny, följa instruktioner om vad hon får äta och sen betala för sin egen mat. Hon har ju ett år kvar av mat i liten grupp vid litet bord med små stolar och en egen fröken att konversera. Fast maten är ju ändå inget att superhurra för, lastbilstransporterad storköksskolmat. Lite skillnad på smaken för 11 åringar och 3 åringar, men samma mat blir det. Hälsa söta barnen och maken!
/A
Comment by Anna K — August 27, 2008 @ 8:04 am
Men vilket galet system! Okej om de får välja mellan kanske två nyttiga alternativ, men att det överhuvudtaget finns mashmallows och fruitloops är ju helt galet! Hon är duktig i alla fall som går med på att prata igenom före. Kommer hon att följa instruktionerna sedan?
Comment by Marianne — August 27, 2008 @ 9:13 am