Han tränade i flera dagar. Oo:ade, gapade och vred sig. Det var så nära, men ville sig inte riktigt ordentligt.
Men så kom det. Det första leendet. Stort, snett och mer lik en grimas än ett vackert smil. Men vaket och medvetet. Definitivt inte ett prutt-leende. Och mammas hjärta smälte om möjligt ännu mer.
The URI to TrackBack this entry is: http://ivasterled.blogsome.com/2008/07/10/sju-veckor-en-dag/trackback/
No comments yet.
RSS feed for comments on this post.
Line and paragraph breaks automatic, e-mail address never displayed, HTML allowed: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <code> <em> <i> <strike> <strong>
Get free blog up and running in minutes with Blogsome
Theme designed by Hadley Wickham