This is what I’m saying
Eftermiddagstillägg: Det har börjar faktiskt bli ganska roligt, det här med att ingenting funkar som det ska för mig, om det inte vore så frustrerande. Nu har till och med förlossningen fått “om lördag”s-attityd gentemot oss. De ringde just och sköt fram hela kejsarsnittet en halv dag. Inte för att det gör just så mycket att jag slipper kliva upp klockan fem på morgonen, det är inte det, men nu blir jag så nervös att de ska ringa i morgon och skjuta upp det till dagen efter. Eller dagen efter det. Eller så bidde det helt enkelt aldrig nån bäbis. Det bidde en vante.
Världen är emot mig. Det finns ingen annan förklaring. Eller har alla det så här?
Var är det ni bor egentligen? Här kommer ju till och med rörmokarn när han ska!
Hur många dagar är det kvar nu? Bara några få va? Haha, och ut kom en vante … det va’nte det vi trodde ; D
Comment by Marianne — May 15, 2008 @ 7:02 am