Namnsdag
Föresten har jag namnsdag i dag! Höll jag ju helt på att glömma :-)
Läxa att lära sig som mamma: Om man har ont i tån, är det lika bra att gå till doktorn på en gång. Särskilt om man har anlag för nageltrång. För det blir inte bättre och det är fasen så bökigt att försöka fungera med två små barn med en fungerande fot. Dessutom är det inte farligt att gå till doktorn. Snarare tvärtom. Bara man går dit så går det förvånansvärt fort att bli bättre.
Så här sitter jag och “firar” fredag med en väl paketerad stortå. Ett snabbt akutbesök hos doktorn och lite (ok, mycket. Fru Dahlstrand har extremt låg smärttröskel och vill inte på nåt sätt riskera att bedövningen inte fungerar.) bedövning senare så kom den elaka lilla nagelbiten ut -eller ut och ut, den blev avskuren och genast kändes livet mycket mycket bättre. Nästan. Nu blöder det och bedövningen har släppt, så helt festligt är det väl inte. Men si så där på söndag tänkte jag mig i alla fall vara redo att inhandla di där nya höstskorna som jag fick se häromdagen, men inte ens kunde prova eftersom tån bara kunde fungera i badtofflor. Ibland är det tur att man bor nånstans där det är varmt och skönt och badtofflor känns alldeles normalt att hasa runt i i oktober :-). Doktorn frågade lite försiktigt hur länge jag hade gått runt med min smått äckliga, varande tå, och när jag svarade “Typ en vecka, tio dagar…” så såg han lite rädd ut. Jaja, men jag trodde ju hela tiden att det skulle bli bättre. Nu vet jag. Nästa gång går jag bums på stuberten.
Nu ska jag ägna tre minuter, eller hur länge till lillprinsen nu behagar sova, till att sätta mig med foten högt och se om lite värktabletter kan hjälpa.